Rekonstruera eller inte rekonstruera

Det är manga faktorer som tillsammans avgör om man gör, eller inte gör, en bröstrekonstruktion och varje kvinna måste själv väga argumenten för och emot. Ibland kan det kännas skönt att ta del av andra kvinnors erfarenheter och vad som gjorde att de fattade sina beslut och hur det kändes under resans gång. Några av våra vänner delar här med sig av sina erfarenheter.

Ena bröstet borttaget och rekonstruerat 

Det är ett komplicerat beslut för kvinnor som behöver ta bort bara ett bröst. Långt ifrån alla får problem efter ingreppet men de första 2 berättelserna pekar på några av de svårigheter man kan träffa på.

Rebecca G. från New York 

Rebecca fick en direkt bröstrekonstruktion i samband med att det ena bröstet togs bort. Hon förberedde sig noga innan hon tog beslutet:

”Jag pratade med två plastikkirurger. Jag gick på informationsmöten ”   

Men, proceduren var obehagligare än hon kunnat föreställa sig. ”Expanderprotesen kändes som en tyngd över bröstet. Den kändes obekväm både fysiskt och känslomässigt. Jag funderade mycket på om det verkligen var en så bra ide att göra rekonstruktionen i samband med canceroperationen.”    

Rebecca blev tvungen att vänja sig vid resultatet. “Jag tyckte att det var jobbigt med ärren. Jag kunde knappt titta på det rekonstruerade bröstet under en lång tid. Alla säger att det ser fint ut, att de gjort ett bra jobb. Jag tycker att det är okay.”

Ett problem som ofta uppkommer är att det naturliga bröstet inte matchar den rekonstruerade bröstet. "Om du går upp i vikt," förklarar Rebecca , "kan implantat med saltlösning vara ett problem. När jag går upp i vikt, blir mitt naturliga bröst större och den rekonstruerade bröstet inte. Man skulle ju kunna tro att det skulle hjälpa mig att hålla vikten, men det gör det inte.

"Jag har inte fått en ny bröstvårta. Jag har fått nog "saker" gjorda med mina bröst. 

Rebecca förklarar hennes beslut att göra ett bröstlyft på andra sidan ett par år senare:

"Uppenbarligen kan man sätta en person på månen, men de kan inte skapa ett slappt 47-årigt bröst - bara pigga bröst som passar på en 17-åring. Min plastikkirurg föreslog att jag skulle lyfta det andra bröstet för att matcha. Mina bröst har alltid varit hängiga. Jag minns att plastikkirurgen sa att jag kunde ha en imponerande urringning efter återuppbyggandet. Jag hade alltid önskat det, men mina bröst var för långt ifrån varandra.

Jag frågade alla mina läkare (onkolog, radiolog, kirurg, och gynekolog) om bröstlyftet på något sätt skulle påverka uppföljning av mitt "friska" bröst. Alla var överens om att det inte skulle vara någon fara. "

Men resultaten av lyftet var en besvikelse. "Det var mycket mer smärtsamt än förväntat. Det fanns en risk att jag skulle förlora känseln i bröstet också. Jag vet inte varför jag lät plastikkirurgen övertala mig. Jag lät honom skära i ett fullt frisk bröst. Det inte ser ut som mina bröst längre. Jag antar att jag trodde att jag skulle vara "normal" efter bröstlyftet, vad nu det betyder. I stället kände jag mig som jag hade förlorat båda brösten.

"Min man är den enda som jag är vanligtvis är naken runt och han bryr sig inte. Så vad skulle de ha gjort om jag hade ett pigg bröst och en hängande bröst? Jag tror att det störde plastikkirurgen mer än det skulle någonsin stört mig.  

"Några månader efter operationen, berättade radiologen mig mitt högra bröst hade några områden som han ville göra biopsi på, eftersom han tyckte det var svårt att skilja mellan cancervävnad och ärrvävnad. Jag är livrädd "

Men det finns också fördelar menar Rebecca: "Det positiva är att jag slipper ta på mig en behå om jag bara ska ut på ett litet ärende."

Nancy S. från Kalifornien

En biopsi visade en 2,1 cm stor tumör i den nedre vänstra kvadranten i hennes vänstra bröst. Nancy valde att göra en mastektomi, ta bort hela bröstet.

"Jag har faktiskt aldrig övervägt att inte återskapa bröstet. Jag talade med åtminstone åtta kvinnor som överlevt bröstcancer och två plastikkirurger. Den första plastikkirurg informerade mig om alla alternativ. Han rekommenderade inte någon specifik procedur. Han förklarade risken för infektion av implantatet vid tidpunkten för mastektomi var högre än när operationen sköts upp till ett senare datum. Han var lätt att tala med. Den andra plastikkirurgen var en stor förespråkare tekniken där man tar en flik av magen och gör om till ett bröst. Han visade mig bilder av operationer som var mycket upprörande för mig, eftersom jag är en person som alltid har haft svårt att se blod och operationer.

"Att man fokuserade på återuppbyggnad berodde på att sannolikheten för körtelinvolvering var minimal. Mina tumörmarkörer var inte ett tecken på mer avancerad sjukdom. Cellgifter nämndes som ett alternativ på grund av min ålder (49). Jag fick veta att valet av en mastektomi eliminerade behovet av strålning (en behandling som säkerligen skulle ha förändrat mitt val att sätta in implantat vid tidpunkten för den första operationen).

"Jag valde alltså att få ett implantat direkt vid mastektomin. När bandagen togs bort dagen efter operationen, var jag mycket positivt överraskad "(min läkare hade expanderat med cirka 200 CC saltlösning). Det gjorde faktumet att jag precis genomgått en mastektomi lättare att ta.. Jag var mycket nöjd med mitt val. "

Nancys cellgiftsbehandling uppsköts tills att dränaget kunde kopplas bort på grund av infektionsrisken. Men det fortsatte att rinna från såret. Det innebar en komplikation och hon blev tillfrågad om hon ville ta bort implantatet så att de kunde sätta igång med cellgifterna.  "Min onkolog sa att jag kunde vänta upp till tolv veckor med att starta behandlingen. Min plastikkirurg fortsatte att varannan vecka expandera protesen,  trots dränaget. Han berättade hur nöjd han var med utseendet på implantatet men jag delade inte hans entusiasm. Jag ville bara ut.

"Slutligen, efter sju veckor, avtog rinnandet från såret och dränaget togs bort. Åtta timmar senare hade jag hög feber. Efter intravenös antibiotika i 24 timmar togs implantatet bort. Jag var glad att bli av med det så jag kunde fortsätta med cellgifter och strålning." 

Några dagar senare när bandagen togs bort slogs Nancy av en ny tanke: "Jag behövde en protes. Jag hade inte förberett för den här situationen så jag kollade gula sidorna och gjorde ett stopp på vägen till jobbet för att skaffa en bröstform.

"Beklagar jag beslutet jag tog? Ja. Så här i efterhand så borde jag ha  väntat tills jag visste vilken behandling jag skulle behöva genomgå”. 

Man skulle kunna tro att detta avskräckt henne från att återigen ge sig på en uppbyggnad. Men tre år efter att alla behandlingar var klara och Nancy kände att bröstprotesen var som  "tredje hjulet bestämde hon sig för att försöka igen." Hon tyckte att bröstprotesen kändes klibbig och varm när hon tex spelade tennis. "Jag kunde inte heller gå utan behå i bara  t-shirt i trädgården av rädsla för att en granne stannade till för att prata.

"En gång, när jag badade med min 12-åriga brorson, hoppade min protes plötsligt ur baddräkten. Vid ett annat tillfälle när jag skulle köpa en klänning för en julfest, insåg jag att det skulle vara svårt att hitta en klänning som både var snygg och kändes säker när jag lutade mig över bålskålen. Så småningom ledde dessa känslor mig att utforska återuppbyggnadsalternativ en andra gång.  

Nancy utforskade alternativen: "Jag gick till tre plastikkirurger med samma fråga:" Vad har ni för erfarenhet av att sätta in implantat under strålad hud? Vilka är komplikationerna och vilka är procentantalet av varje? Hur skulle slutresultatet bli jämfört med ett implantat under icke strålad hud? " Jag beslutade att göra ett implantatet och matcha det rekonstruerade bröstet med en lyft på andra sidan." 

Expansionen under en sexmånadersperiod gick smidigt. Placering av implantatet och bröstlyftet gick utan komplikationer. Cirka sex veckor efter operationen upptäcktes en kapselsammandragning (där ärrvävnad hårdnar runt implantatet). "Det har varit nedförsbacke sedan dess. Det inkapslade implantat var tvunget att avlägsnas ett år senare.

Nancy har trots allt en positiv attityd. "Jag vet att jag gjort välgrundade val och acceptera att jag var en av de 20% som fick komplikationer. Det var helt enkelt bara otur. Jag vet nu att jag inte kommer att kunna göra ytterligare rekonstruktioner och får lära mig att acceptera att leva med en lös bröstprotes. "

Nancy maintains a good attitude. “I know that I made informed choices and accept that I was one of the 20% who had complications. I just credit them to bad luck. I miss having the option for reconstruction and I miss the brief freedom I experienced when the implant allowed me more options for dressing and not wearing bras. However, I know now that I will not have further reconstruction and that living with a prosthesis is just fine from here on out.”

Mastektomi på ena sidan med No återuppbyggnad

Rose O. från Kalifornien 

Rose genomgick en mastektomi i september 1994. "Frågan om rekonstruktion kom inte upp vid något av mina läkarbesök. Jag visste inte att man kunde göra en  rekonstruktion samtidigt som mastektomi, jag utgick ifrån att frågan om återuppbyggnaden skulle komma senare. "

Det blev aldrig så att hon gick tillbaka till sjukhuset för en rekonstruktion. Rose säger att hennes största problem är balans. "Jag har aldrig ångrat att jag inte gjort en rekonstruktion, men jag tycker inte om hur obalanserad min kropp är. Min återstående bröstet är stort, så det kan vara ett problem ibland.

"Min plastikkirurg nämnde nyligen att jag kan överväga rekonstruktion för att ge min kropp mer balans. Jag fick en del litteratur, men efter att ha läst det har jag bestämt att jag hellre skulle vilja minska på det andra bröstet. Jag vet inte om min försäkring skulle täcka det eftersom det inte är en rekonstruktion. Jag har inte kollat det ännu. Jag tror att om jag kunde vara säker på ett implantat skulle vara säkert och inte kapsla in eller så, så skulle jag kunna tänka mig en återuppbyggnad. Just nu är jag inte redo att ta risken. "

Ibland, påpekar Rose, kan det vara ganska underhållande att leva med protes. "Något roligt hände för bara ett par veckor sedan. Jag satt hemma vid datorn och jag hade en behå utan ficka för bröstprotes så protesen tittade fram i urringningen. Jag blev irriterad på det så jag plockade ur den och kastade den på byrån. Jag var vid det tillfället barnvakt till mitt treåriga barnbarn och jag glömde att han var i rummet med mig. Hans ögon blev riktigt stora och han gick fram till byrån och petade på den med fingret. Han sprang till min man och sade, "Morfar, jag rörde det! Blää! "

Rose känner sig helt bekväm med att vara en enbröstad kvinna. "Jag tror att det faktum att min make inte bryr sig ett smack om ifall jag har ett bröst eller två har hjälpt mig mycket i min egen acceptans av min nya kropp. Nu har det gått sju år och det är så här jag ser ut. Man kan säga att jag bär mina ärr från striden med stolthet. Jag vann kriget mot bröstcancer. "

Bilateral mastectomi utan återuppbyggnad 

Lynne D. från Kanada 

Lynne tog först bort en del av bröstet, men det visade sig snart att hon behövde ta bort hela.  Hon valde att inte genomgå en rekonstruktion. 

"Man ska ju ha bröst – något som i vårt samhälle ses som sexuellt attraktiv. Jag skulle kunna bära vilka kläder jag vill, vanliga badkläder och behåar.

"Men jag ville inte utsätta mig för någon mer onödig operation. Det rekonstruerade bröstet skulle inte se likadant ut som det naturliga bröstet. Jag var inte beredd att utsätta mig för smärtan, risken för infektion, eller ärrbildning. Jag tänkte att en rekonstruktion av något slag skulle göra framtida upptäckt mycket svårare. "  

Bilateral mastectomi med återuppbyggnad

Pamela S. från Kalifornien 

Pamela tog bort båda sina bröst i förebyggande syfte för över 10 år sedan och genomgick en  subkutan mastektomi, det är en hudsparande kirurgi där bröstvårtan är kvar intakt och så mycket som möjligt av huden bevaras. Hon förklarar, "Som en kvinna i trettioårsåldern utan tecken på sjukdom, men en stark familjehistoria av bröstcancer, skulle min kirurg inte ha har utfört en "traditionell "mastektomi. Det enda alternativet för mig (annat än att inte göra någonting) var subkutan mastektomi, med samtidig placering av ett implantat under den stora bröstmuskeln. 

"Jag talade med många experter innan och forskade i vad det fanns för alternativ. Min plastikkirurg delade med sig av sin expertis och visade mig resultaten hos andra som gått igenom samma sak. Min man, som är en ortopedläkare, var till stor hjälp i de kliniska beslutsfattandet och stödjande i de känslomässiga aspekterna."

Mer än tio år senare, säger hon, "Min oro vid den här tidpunkten var mest över det kosmetiska resultatet. Det visade sig att det blev ett bra resultat. Om jag inte berättar om det så är det ingen som kan gissa vad jag gått igenom."  

Barbara D. från Kalifornien 

Barbara genomgick bilaterala mastectomi efter en andra diagnos av bröstcancer. "Min mormor och mor hade bröstcancer. Min syster valde att ta bort brösten i förebyggande syfte. Jag hade ju sett hennes rekonstruktion, så när min cancer kom tillbaka visste jag att jag ville göra en rekonstruktion." 

Men Barbara gjorde inte rekonstruktionen vid tidpunkten för hennes bröstcanceroperation. Hon säger: "Jag träffade en plastikkirurg och han tyckte att jag skulle vänta till senare med rekonstruktiv kirurgi. Det visade sig att han hade rätt, han bekräftade  efter min operation att man  tydligen hade skrapat så mycket av det opererade bröstet att det behövde tid att läka. "

Angående resultatet:: "Eftersom så mycket vävnad tagits bort så fanns det inte mycket att expandera. Han skapade bröstvårtor av hud från ljumsken. De ser mycket naturligt och jag har känsla i huden där implantaten är. Det gör det tydligen inte för alla. Jag är mycket nöjd med min rekonstruktion. Jag älskar att inte behöva bära en behå. Jag äger bara en, som jag bara har ibland.

Fatta beslutet

Som du kan se, det finns massor av praktiska och känslomässiga skäl att välja eller inte välja rekonstruktion. Det är ett djupt personligt beslut. Den enda "rätta" valet är det som känns rätt för dig under dina särskilda omständigheter. Ibland kan omständigheterna förändras och du kan omvärdera ditt val, men det är bara du som kan bestämma.

Vi är här för att hjälpa

Efter rekonstruktion, om du fortfarande behöver lite hjälp med balans och symmetri,  Amoena finns för dig.